Jobba och bo i Luxemburg

Skatt, bostad, sjukvård, skola och jobb. 5 viktiga komponenter för den som flyttar utomlands med familjen. Skillnader mot Sverige kan vara både bra och dåliga. Här svarar utlandssvensken Johan Kristersson på frågor om livet i Luxemburg.

Hur skiljer sig Luxemburgs skattesystem från Sveriges?

– Luxemburg har progressiv inkomstskatt precis som i Sverige, och startar på åtta procent på belopp över ungefär 11 000 euro och är maximalt 42 procent på belopp över ungefär 200 000 euro. Största skillnaden mot Sverige är att man som gift samtaxeras, vilket gör att det är den kombinerade inkomsten som beskattas. När ena parten är hemma och tar hand om barnen blir skattelättnaden stor. Vid en inkomst på ungefär 60 000 euro så betalar två makar varav en är hemma mindre än hälften av vad en ogift person skulle göra. Momsen är lägre här än i Sverige: 17 procent är standard, men mat, barnkläder, mediciner, böcker, tidningar, bio och liknande har 3 procent moms.

Hur fungerar bostadsmarknaden i Luxemburg?

– Lägenheterna är ägarlägenheter, det vill säga man äger själv lägenheten. Hyrorna har drivits upp av en stark bostadsspekulation. Även nyproduktion köps snabbt upp av enskilda personer och hyrs sedan ut. Här finns heller inte samma slags internetsajter som i Sverige för bostadsförmedling. Uthyrning går genom agenter. Exakt adress listas sällan, eftersom det finns risk att spekulanten kringgår agenten. Det kan därför ta lång tid att hitta en lägenhet eller hus om man har specifika krav som närhet till skola, busstation eller mataffärer.

Hur fungerar sjukvården i Luxemburg?

– Så länge man är EU-medborgare har man tillgång till sjukvården utan problem, bara man har med sig sitt blåa kort. För personer som flyttar hit från utanför EU och ännu inte har jobb är det betydligt svårare, och privat sjukförsäkring/reseförsäkring är ett måste.

Det finns en motsvarighet till vårdcentraler, men den icke-akuta sjukvården ges främst av privata kliniker. Detta system fungerar riktigt bra. Men det finns underskott på vissa specialister, som hudläkare, vilket ibland orsakar köer. Den som jobbar i Luxemburg får 85 procent av kostnaderna för sjukvård och mediciner betalda av staten. För barn täcks 100 procent av kostnaden. Generellt betalar man läkaren, och skickar sedan in räkningarna till CNS (Hälsovårdsmyndigheten) som betalar tillbaka. För mediciner betalar man den del man själv bekostar direkt.

Vad är annorlunda i barnens skolgång jämfört med Sverige?

– I princip är skolan obligatorisk från fyra års ålder. Det första året är för tre- och fyraåringar, när barnet börjar beror på när på året det är fött. Klasserna är små, mellan 10 och 15 barn på två lärare. När första klass i obligatoriska skolan börjar är grupperna lika små, men då blandas elever från två årskullar. Och det finns ingen skollunch, barnen åker hem eller till någon annan plats och äter lunch.

I Luxemburg har skolan mer fokus på disciplin och att följa instruktioner än i Sverige. Man delas relativt tidigt in i två olika spår (vid 12 års ålder), ett tekniskt spår som är mer yrkesförberedande, och ett mer akademiskt spår som förbereder och ger behörighet till universitetsstudier. Detta kan vara problematiskt för de som flyttar hit med barn. Den flerspråkiga miljön kan bli besvärlig och de kan få svårt att kvalificera sig för universitetsstudier. Därför är det många expats som börjar i internationella skolor, eller flyttar barnen dit efter ett tag, trots relativt höga avgifter.

Vad var svårast för dig när du sökte jobb i Luxemburg?

– Nästan alla jobb som var listade krävde både franska och engelska, även om det inom vissa branscher visade sig vara mindre viktigt med franska. Initialt trodde jag att jag blev bortsorterad på grund av icke-existerande kunskaper i franska, men det visade sig sedan att det i vissa fall tog över en månad innan jag blev kontaktad om mina ansökningar. De var intresserade – de tog bara längre tid på sig än jag är van vid.


Läs hela reportaget om Johans resa och liv som IT-konsult i Luxemburg.