Studie visar att utlandsarbete ger högre lön

Vilken löneutveckling har den som arbetar utomlands? Håkan Regnér, ekonom på Saco, har studerat ämnet och uppskattar att utlandserfarenhet ger minst 3–5 procent högre lön. Dessutom öppnas nya karriärvägar – ofta till chefsjobb.

Håkan Regnér är docent i nationalekonomi och arbetar på Sacos samhällspolitiska avdelning med frågor som berör lönebildning. År 2008 gjorde han en studie kring akademikers utlandserfarenheter och inkomster. Tre år senare presenterade han en uppföljande rapport.

– Tyvärr har jag inte haft möjlighet att göra någon ny studie sedan 2011, och vad jag vet finns det inte heller någon annan färsk kartläggning av det här slaget. Däremot fortsätter jag att följa området och min bedömning är att det inte har skett några stora förändringar under de här åren. Det finns åtminstone inget som tyder på det – snarare har nog betydelsen av utlandserfarenhet ökat och fortsätter att öka. Det gäller i både privat och offentlig sektor, säger Håkan Regnér.

Akademiker med utlandserfarenhet har högre inkomst

Sveriges EU-medlemskap 1995, tillsammans med den allmänna globalisering som tog fart under 1990-talet, har lett till att såväl det svenska utbildningssystemet som den svenska arbetsmarknaden har internationaliserats. Sedan dess har allt fler svenskar – för kortare eller längre tid – tagit chansen att studera eller arbeta utomlands.

– På Saco följer vi och analyserar arbetsmarknaden för högskoleutbildade personer. I synnerhet undersöker vi vad som påverkar deras löner. Det är skälet till att vi satsade på den forskning som ledde fram till min rapport "Akademikers utlandserfarenheter och inkomster”.

Håkan Regnér lyfter att gruppen dock är svår att analysera. Särskilt komplicerat är det att följa de personer som väljer att stanna kvar utomlands eftersom det inte finns någon information om dem i svenska datamaterial. 

– Jag använde registerdata från SCB och granskade personer som någon gång varit avregistrerade från Sverige men sedan återvänt, berättar Håkan Regnér.

En av slutsatserna i hans studie är att examinerade akademiker med utlandserfarenhet har signifikant högre inkomster än examinerade akademiker som saknar utlandserfarenhet. Dessutom: för akademiker med utlandserfarenhet i privat sektor hade inkomstgapet mer än fördubblats mellan de båda rapporttillfällena, från 2 procent till 4,3 procent.

Fördelar med utlandsarbete enligt Håkan Regnér

  1. Du får som regel en bättre löneutveckling.
  2. Du breddar dina kunskaper och främjar din personliga utveckling.
  3. Du stärker din sociala och kulturella kompetens.
  4. Du får tillgång till nya karriärvägar, både i Sverige och utomlands.
  5. Du ökar ofta dina chanser att nå chefspositioner.
En person som är öppen för förändring och beredd att vidga sina vyer ses ofta som en tillgång i sig, men en period av utlandsarbete kan då bli det ‘kvitto’ som gör att dessa egenskaper synliggörs och värdesätts på ett tydligare sätt.

– Min uppskattning i dag är att du, generellt sett, får minst 3–5 procent högre lön av att ha arbetat utomlands. Kanske ligger nivån även någon procentenhet högre. När SCB gjorde en liknande studie något år efter min kom de fram till ungefär samma resultat, konstaterar Håkan Regnér.

Den som återvänder till Sverige efter en tids utlandsarbete kan med andra ord ofta glädja sig åt extra tusenlappar på lönekontot varje månad.

Utlandsarbete leder till nya karriärvägar

På dagens globala arbetsmarknad är det meriterande – och ibland till och med ett krav – att ha skaffat sig internationell arbetslivserfarenhet, bredare kunskaper, kulturella insikter och ökad social kompetens.

– Att arbeta utomlands ställer nya krav på dig som individ. En person som är öppen för förändring och beredd att vidga sina vyer ses ofta som en tillgång i sig, men en period av utlandsarbete kan då bli det ”kvitto” som gör att dessa egenskaper synliggörs och värdesätts på ett tydligare sätt, påpekar Håkan Regnér.

Håkan Regnérs forskning har även visat att utlandsarbete ofta leder till nya karriärvägar som i sin tur är lönedrivande. Utlandserfarenhet kan till exempel öppna dörrarna för chefsjobb, både för män och kvinnor.

– Samtidigt finns det en stor grupp akademiker som inte flyttar tillbaka till Sverige utan väljer att dra nytta av en bred, internationell arbetsmarknad. Här finns nog den starkaste inkomstutvecklingen, eftersom akademikerlönerna generellt sett är högre i nästan alla andra OECD-länder.

En vidgad arbetsmarknad

Även ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan därför medborgarnas utlandserfarenheter få betydelse. I värsta fall kan dyrbar utbildningskunskap lämna landet för gott, och i bästa fall kan den som återvänder ta med sig värdefull kompetens som kan främja hemmanationens ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling.

– Därför är det viktigt att också eventuella medföljandes kunskaper kan tas till vara efter återvändandet till Sverige, betonar Håkan Regnér. När arbetsmarknaden globaliseras tilltar den internationella inriktningen även på hemmaplan.

Ett tydligt exempel är ICT-klustret Kista Science City i västra Stockholm. Här finns i stort sett hela världen representerad. Många är anställda av företag med utländska huvudägare, arbetar mot utländska marknader och har vant sig vid engelska som koncernspråk.

– I en sådan miljö kan utlandserfarenhet bli en förutsättning för att få tillgång till vissa tjänster. Troligen kommer den betydelsen att öka, kanske framför allt när det gäller social kompetens och andra ”mjuka” värden. 

Det är dock inte bara i näringslivet som internationaliseringen har blivit mer påtaglig. Sveriges EU-medlemskap har bidragit till en vidgad arbetsmarknad även för medarbetare i den offentliga förvaltningen.

   – På så sätt har betydelsen av utlandserfarenhet ökat också inom till exempel myndigheter, länsstyrelser och kommuner, konstaterar Håkan Regnér.