Ett porträtt av den typiske utlandsarbetaren

Högutbildad och anställd inom industrin i ett annat nordiskt land. Så ser en typisk utlandssvensk ut enligt statistik som PTK har tagit fram. Göran Mikaelsson prickar in alla egenskaperna ovan. Men han hamnade i Stavanger av en slump.

Göran Mikaelsson hade helt andra planer från början. I Forsa utanför Hudiksvall där han växte upp var drömarbetsplatsen det lokala pappersbruket.

– Jag hade inga tankar på att flytta till utlandet. Jag ville snarare jobba i massaindustrin, säger Göran Mikaelsson.

Efter gymnasiet flyttade han till Luleå för att läsa till en master i industriell ekonomi med inriktning mot kemi och logistik. Det var en utbildning som skulle passa bra på Iggesunds bruk, tänkte han.

En dag under utbildningens sista år hörde en kompis som gick en annan utbildningsinriktning av sig. Han förklarade att ett norskt företag, AGR, hade bjudits in för att hålla en presentation. Företaget var på jakt efter svenska ingenjörer att locka över till den norska sidan.

Statistik som PTK låtit undersökningsföretaget Novus ta fram visar att bland tjänstemän som jobbat utomlands de senaste 15 åren har en stor andel valt att göra det just eftersom det verkade intressant och spännande med en ny utmaning.

Nu verkade det som att väldigt få studenter tänkte dyka upp, och kompisen lyckades övertala Göran Mikaelsson att komma och lyssna. När han hörde om teknologin blev han taggad. Kanske var det värt att skicka in sitt CV?

Det var det. Efter en snabb intervju på plats bjöds han in till Stavanger.

– Efter det erbjöds jag jobb som underhållsingenjör och tackade ja. Det var ett enkelt val, säger Göran Mikaelsson som såg flytten som ett äventyr.

Vanligt att jobba utomlands i Danmark och Norge

I och med flytten till Stavanger blev Göran Mikaelsson en ganska representativ utlandsarbetare. Statistik om utlandsarbete som PTK låtit undersökningsföretaget Novus ta fram visar att bland tjänstemän som jobbat utomlands de senaste 15 åren har en stor andel valt att göra det just eftersom det verkade intressant och spännande med en ny utmaning.

Enligt samma undersökning ligger Norge i toppskiktet bland länderna som det är vanligast att ha haft en anställning i. Bara Danmark är mer populärt. De flesta som får jobb utomlands är dessutom högutbildade, precis som Göran Mikaelsson. Tre fjärdedelar av tjänstemännen i Novus mätning hade universitets- eller högskoleutbildning. Samma tendens visade SOM-institutets stora undersökning om utlandssvenskar 2014.

Det har gått elva år sedan Göran Mikaelsson flyttade till Stavanger för att börja på AGR, som numera heter Oceaneering. Där har han också blivit kvar, med undantag för ett par år mellan 2008 och 2010. På så sätt skiljer han ut sig från den typiske utlandsarbetaren. De flesta stannar utomlands i max fem år, enligt Novusundersökningen.

Ungefär fem procent av Sveriges ingenjörers medlemmar jobbar utomlands någon gång under sitt yrkesliv.

Göran Mikaelsson hade heller inte tänkt stanna särskilt länge i Stavanger. Men allt eftersom åren gick insåg han fördelarna med staden: Ett lagom stort samhälle nära naturen med möjlighet att åka skidor långt in på våren, och dessutom en spännande arbetsmarknad. Vilken svensk stad kan toppa det?

Idag jobbar han som företagsutvecklare och säljare för Asset Integrity, en underavdelning till Oceaneering som erbjuder olika typer av service till industrisektorn.

– Vi jobbar med inspektion och planering av underhållsarbete på oljeplattformar. Vårt jobb är att se till att om en person gör ett misstag så ska säkerhetsfunktioner stänga ner utrustningen så att det inte sker en olycka, säger Göran Mikaelsson.

Liksom två av tre tjänstemän i Novus mätning så tycker han att det har gått lätt att anpassa sig till det lokala arbetslivet. Vare sig det norska språket eller arbetskulturen har varit några problem att komma in i. Till stor del beroende på närheten till Sverige, förstås. Och Göran Mikaelsson stortrivs fortfarande i branschen.

– Vi hanterar lika avancerad teknik som den som krävs för att komma ut i rymden. Det handlar om enorma tryck. Att få något att fungera på 3000 meters djup i 20 år, det är stort.

Nackdelen med att jobba mot oljeindustrin är den etiska diskussionen, tycker han. Det kan ibland vara svårt att förklara för andra varför han jobbar för oljebranschen i Norge. Men samtidigt:

– Slutar Norge pumpa upp olja så kommer andra att göra det istället, med betydligt mindre miljötänk. Här blir ett oljeläckage en nyhet även om det handlar om några få liter. Och oljepengarna går till staten, för att bygga ett välfärdssamhälle och stötta andra länder. Inte till oligarker.

Många ingenjörer jobbar utomlands

Som ingenjör är det lätt att jobba var som helst i världen eftersom kunskaperna är allmängiltiga, menar Göran Mikaelsson. Kanske bidrar det till att ingenjörer tycks vara en stor grupp bland de svenskar som arbetar utomlands. Statistiken som PTK låtit ta fram visar att bland tjänstemän som jobbat utomlands har över en fjärdedel gjort det inom industri och tillverkning.

Sveriges ingenjörer bekräftar man att många medlemmar i förbundet jobbar utomlands under en del av karriären.

– Så är det absolut. Vi bedömer att ungefär fem procent av våra medlemmar jobbar utomlands någon gång under sitt yrkesliv. Det är en siffra som varit ganska konstant genom åren, säger Camilla Frankelius som är förhandlingschef och ansvarig för utlandsfrågor på förbundet.

Ett av skälen tror hon är att svenska ingenjörer har ett gott rykte internationellt. Ett annat skäl är att Sverige har många stora industriföretag som expanderat över världen. Det ger möjligheter för anställda att jobba i delar av företaget som ligger i andra länder. Enligt Camilla Frankelius är Norge det näst vanligaste landet utanför Sverige att jobba i för medlemmarna.

– Det är ett populärt land att söka sig till. De stora svenska företagen finns ju även i Norge, och där tror jag flest medlemmar arbetar. Även oljeindustrin lockar, säger Camilla Frankelius.

Men sin popularitet till trots är oljeindustrin också en utsatt sektor. Svängningar i världsekonomin och i råvarupriserna får konkret inverkan på de som jobbar mot branschen. Inom den norska oljeindustrin har man precis börjat återhämta sig efter den senaste stora nedgången som inleddes sommaren 2014. Då rasade priset på Nordsjöolja från över 115 dollar per fat till 45 dollar per fat inom loppet av ett halvår. Raset fortsatte ner till under 28 dollar per fat i januari 2016.

Prisfallet slog hårt mot den norska arbetsmarknaden, något Göran Mikaelsson fick uppleva på nära håll. Liksom många andra utlandsarbetare har han varit chef, och tog över en avdelning på Oceaneering precis innan oljekrisen briserade.

– Vi hade planerat nyrekryteringar och under mitt första år hade jag svårt att hitta jobb åt alla. Efter det följde två års kontinuerligt arbete med neddragningar. Det var de klart tuffaste åren i mitt liv.

Här jobbar Sveriges ingenjörers medlemmar utomlands

  1. USA
  2. Norge
  3. Tyskland
  4. Kina
  5. Storbritannien
  6. Danmark
  7. Schweiz
  8. Nederländerna
  9. Förenade Arabemiraten
  10. Japan

Norska företag söker kompetens i Sverige

Nu ser konjunkturen ljusare ut. Enligt Kjell Olsén på den svensk-norska informationstjänsten Grensetjänsten så har arbetslösheten i Norge inte varit så här låg på flera år.

– Visst, oljebranschen har gått ner, men totalt sett är arbetsmarknaden väldigt god. Och vi har en god arbetsmarknad i Sverige också. Det senaste året har det varit en unik situation, säger Kjell Olsén som aldrig förr varit med om att arbetsmarknaden ser så ljus ut i de båda grannländerna samtidigt.

Han har arbetat på Grensetjänsten i 20 år och vet en hel del om hur människor rör sig över EU:s längsta gräns. Som exempelvis att de flesta svenskar som jobbar i Norge är pendlare, och att det är fler svenskar som pendlar över till Norge än tvärtom.

– Men tendensen är att det skett en förändring. En faktor kan vara kronkursen, som just nu är väldigt lika mellan länderna.

Enligt Mette H Bastiansen, HR-chef på Oceaneering, har företaget tidigare haft flera ingenjörer från Sverige anställda. Erfarenheten är enbart positiv, säger hon. Innan oljekrisen rådde brist på ingenjörer i Norge, vilket gjorde att rekryteringsföretag ibland riktade sökarljuset mot andra sidan gränsen. I och med oljekrisen flyttade många av svenskarna hem igen.

– Tidigare rekryterade vi aktivt i Sverige, bland annat på Chalmers. Det har inte varit så vanligt att svenskar sökt jobb hos oss. Det kräver att man annonserar aktivt och riktar sig mot dem, säger Mette H Bastiansen.

De norska ingenjörer som blivit av med jobbet på grund av oljekrisen har sökt sig till andra sektorer, menar hon. Nu är aktivitetsnivån i branschen långsamt på väg upp igen och i delar av Norge är det en utmaning att hitta rätt folk.

– Vi vill gärna att svenskar söker jobb hos oss. På sikt när vi ser att det blir mer stabilt så vill vi gärna rikta in oss och annonsera direkt mot Sverige igen.

Göran Mikaelsson har numera både fru och barn i Stavanger, och inga planer på att flytta tillbaka till Sverige än. Men exakt vad framtiden kommer innebära vill han heller inte veta.

– Vem vet, jag kanske flyttar tillbaka om någon erbjuder ett spännande jobb.