Suvita lämnade Stockholm för Oslo

Kärleken förde Suvita Ballchand från Stockholm till Oslo, och så småningom till hennes nuvarande jobb på en strategibyrå. Hon ser på de små skillnaderna, språken och kulturerna emellan, med humor och intresse. Och visst har hon blivit lite mer ”sporty” sedan hon blev Oslobo. Det hör liksom till.

Hade det inte varit för ett besök på möbelmässan i Stockholm för några år sedan hade hon förmodligen aldrig hamnat här. Men ett möte med en viss norrman som jobbade med möbeldesign, ledde till ett par års distansförhållande, och sedan en flytt till grannlandet.

Innan Suvita Ballchand mötte kärleken hade hon inte ens satt sin fot i Oslo. Nu har hon bott här sedan 2015, då hon sa upp sig från jobbet som kommunikatör på Försvarsmakten i Stockholm för ett jobb på en digitalbyrå i centrala Oslo. Där har hon träffat många nya vänner och hennes sociala liv har bara växt sedan hon i april 2017 bytte jobb och blev strategisk rådgivare inom affärsutveckling och kommunikation, på strategibyrån Supertanker.

– Det är viktigt att inte bara jobbet är bra när man flyttar, utan att man trivs där man bor och har ett socialt liv. Jag förklarade för min pojkvän att han inte kan förvänta sig att jag blir vän med alla hans killkompisars tjejer, bara för att de är tjejer, säger Suvita.

I början var hon oftare hemma i Stockholm på besök, men hon mår fortfarande bra av att åka dit med jämna mellanrum. Hon konstaterar att det ger henne energi att träffa vänner som har känt henne länge.

 

Även om norrmän tycker att de är bra på svenska så kan jag inte prata som hemma om alla ska hänga med. Jag ville lära mig språket så att jag kan göra mitt jobb ordentligt.

Att flytta från Stockholm till Oslo kanske inte ses som ett jättestort steg, rent geografiskt. Det är ju lätt att ta tåget eller flyget för att hälsa på då och då.

– Men investeringen man gör när man flyttar är ändå stor. Man måste trots allt jobba lite på att komma in på arbetsmarknaden, och anpassa sig till en annan kultur och ett annat språk. För hur nära vi än må vara så finns där skillnader. Och även om vi förstår varandra rätt bra, finns nyanser som skiljer oss åt, både i språk och kultur. Det blir väldigt tydligt när man arbetar på den nivån jag gör som rådgivare.

Norskkurs för svenskar i Norge

Suvita insåg ganska snart efter flytten att hon skulle behöva en språkkurs. Men inte vilken som helst. Som svenskspråkig har man naturligtvis mycket gratis, men samtidigt är rätt många ord annorlunda – och vissa kan vara lika men ha helt olika betydelse. När hon hittade språkkursen som Kari Lund (norskrommet.no) höll i, visste hon att hon kommit rätt.

– Hennes kurs fokuserar på skillnaderna mellan språken, så att man inte behöver börja gå igenom sånt som en svensk redan kan och förstår. Jag kände att det var viktigt att kunna de ord som är annorlunda. Ska jag prata på en strategisk nivå får det inte vara svårt för dem som lyssnar att förstå. Även om norrmän tycker att de är bra på svenska så kan jag inte prata som hemma om alla ska hänga med. Jag ville lära mig språket så att jag kan göra mitt jobb ordentligt, säger Suvita Ballchand.

Att lära sig norska när man redan kan svenska gör ofta att språken blandas ihop. För många svenskar blir det snart svårt att hålla isär språken även när de pratar svenska. Resultatet blir ett visst mått av ”svorsk” – men huvudsaken är att parterna förstår varandra.

– Om man är språkintresserad finns det mycket humor som uppstår när våra språk möts. Jag funderar nästan på att starta en blogg om det, säger Suvita och ler. 

Suvitas tips i Oslo

  1. Frognerseteren – Ta t-banan längs berget upp till Frognerseteren, där du kan ta kaffe och ”bolle” och få fin utsikt.
  2. Botaniske hagen – Den botaniska trädgården är fin och har en riktig växthusdjungel.
  3. Operan – Ett besök i Oslo måste inkludera operan. Går runt utomhus och inuti, och inte minst utanpå, på taket. Det är en häftig byggnad, alldeles vid vattnet.
  4. Fiskeriet – Vill du äta fisk är Fiskeriet vid Youngstorget ett perfekt ställe. Här finns god norskfångad fisk.
  5. Aker brygge – På Aker brygge finns massor av restauranger, barer nära vattnet och Astrup Fearnley-museet. Trevligt ställe att flanera på på sommaren.

Mer skillnad på kulturen mellan branscher än mellan länderna 

Språken är förstås lika, men ändå olika – och det gäller även kulturerna till viss del. Mycket är så klart både individuellt och branschberoende, men vissa nationella drag brukar framhållas, menar Suvita Ballchand.

– Vi svenskar brukar kallas för minityskar, säger hon och skrattar. Vi kanske gillar att ha lite mer ordning och reda jämfört med norrmännen. Och konsensus är ju viktigt för svenskar, men det är det nog här också. Jag tror ändå att det är mer skillnad på hur kulturen är i olika branscher, än på hur vi är som svenskar och norrmän.

Hennes arbetsplats har en väldig ”platt” organisation, och Suvita upplever att hon har mycket frihet och kan anpassa sin arbetsdag efter sitt liv.

– Jag kan jobba hemifrån om jag behöver och vill. Men jag trivs på kontoret, så jag är helst där, där det händer saker. De som har barn kan gå hem tidigare och sedan jobba lite mer på kvällen. Det är fritt på det viset, säger Suvita.

Det har blivit en trend att ha en kock på många arbetsplatser, och det har även vi. Så vi får varm lunch på jobbet varje dag för 400 kronor i månaden, som dras på lönen.

Att flytta till Oslo och bli sambo med en norrman innebar också att bli introducerad till den typiskt norska frilufts- och skidkulturen. Hon hade inte åkt skidor sedan hon gick i skolan när hon plötsligt blev en del av ett sammanhang där att ”gå på ski” (längdåkning) och ”stå på ski” (slalom) var en självklarhet varje vinter.

Här kan man ta t-banan till oändlig vildmark, och mängder av skidspår och skidbackar. Och det gör man.

– Jag är mycket mer ute i naturen nu jämfört med när jag bodde i Stockholm. Mina svärföräldrar har sett till att förse mig med friluftskläder, säger hon och skrattar.

För att verkligen passa in i den norska normen ska man vara ”sporty” (sportig alltså), konstaterar Suvita, och gärna kanske till och med ”sprek” (vältränad).

– Men sporty betyder också att vara hygglig och ställa upp.

Lunchkulturen i Oslo

En stor kulturskillnad som många gärna pekar på är den norska ”matpakken”. När svenska barn äter varm lunch i skolan, plockar norska barn upp sin medhavda smörgås. Och så har det också länge varit på arbetsplatser – en smörgås istället för den svenska lunchtradition som norrmän tidigare skakat på huvudet åt. En del tycker det är märkligt att svenskar äter ”en hel middag” till lunch.

Men något har hänt de senaste åren.

– Det har blivit en trend att ha en kock på många arbetsplatser, och det har även vi. Så vi får varm lunch på jobbet varje dag för 400 kronor i månaden, som dras på lönen. Men när det någon gång händer att kocken inte kan komma så märks det att många ”koser seg” lite med att få äta sina smörgåsar igen, säger Suvita och ler.

Hon konstaterar att det håller på att hända mycket när det gäller restaurangutbudet i Oslo också. De senaste åren har flera nya och nyskapande krogar sett dagens ljus. Det hon annars gillar med Norge och Oslo är närheten till naturen – något hon verkligen lärt sig att uppskatta – och att det dessutom finns en levande musik- och festivalscen. På sommaren lever landet upp med evenemang.

– Jag upplever generellt sett att norrmän är innovativa. Det finns en handlingskraft och en vilja att göra nya saker. Det är spännande att se staden sakta men säkert växa. 

Vad gäller angående folkbokföring och D-nummer i Norge?

– Om du ska bo här i mer än sex månader ska du folkbokföra dig. Som folkbokförd får du ett norskt personnummer. Innan dess får du ett ”D-nummer”, som behövs till exempel för att skaffa bankkonto. Allt blir mycket lättare så fort man är folkbokförd.

Hur fungerade det att välja bank i Norge?

– Jag hade Nordea i Sverige, och det var en fördel här, för då kunde jag använda den norska internetbanken utan att vara folkbokförd. Men när jag ville bli kund i en annan bank så blev det lite svårare. Den nya banken behövde genomföra en kreditupplysning och Experian, som tillhandahåller tjänsten till bankerna, börjar registrera dina uppgifter hos dem automatiskt efter tre inkomstår. Men jag fick hjälp av dem direkt genom att kontakta dem så lade de in mig i deras databas manuellt.

Vad finns det för riktlinjer kring uppsägningstider och provanställningar på jobb i Oslo?

– Det är ungefär som hemma. Jag hade sex månaders provanställning, och har nu tre månaders uppsägningstid.

Hur ser din norska arbetsgivare på lön och övertid?

– Löneläget är högre här än i Sverige, absolut. Norsk lagstiftning är väldigt tydlig med att övertidsarbetet måste kompensera med pengar eller ledighet, om inte annat avtalats. Skatten är ungefär densamma som i Sverige. Men om man jobbar tillfälligt i Norge kan man göra avdrag de första två arbetsåren.