Civilekonomen om Oslos finansbransch och närheten till naturen

Vårt grannland Norge bjuder både på likheter och skillnader i arbetsliv och kultur. Mats Clarhäll har jobbat i finansbranschen i Oslo i tretton år, och älskar närhet till natur och fantastisk skidåkning. Men när han tog ut en längre pappaledighet än de flesta fick han lite sneda blickar.

Aker Brygge sticker ut som en halvö i Oslofjorden, med den konstgjorda ön Tjuvholmen längst ut. På sommaren är strömmen av turister tät här, men på vintern är det lugnare. I alla fall på ytan. Det är innanför de blanka fasaderna på Aker Brygge som mycket av Oslos finansbransch håller till. Förut låg här skeppsvarven som byggde båtar som skulle hämta hem storfångsten till havs. Nu är det annat som får pengarna att trilla in.

– Vi förvaltar fastighets-, shipping-, infrastrukturs- och private equity-fonder. Kunderna är stora institutionella, primärt norska investerare, säger civilekonomen Mats Clarhäll. Han  är nyanställd på Obligo Investment Management, men har jobbat i finansbranschen i Oslo i tretton år.

Det han specifikt jobbar med just nu är att sätta upp företagets nya infrastrukturfond. Infrastruktur passar bra för pensionskassor, försäkringsbolag och stiftelser, förklarar han. Det är en stabil marknad för aktörer som har avkastningskrav, men inte vill riskera för mycket.

Efter studierna till civilekonom på Stockholms universitet hann han jobba i Stockholm i ett par år, innan han gick i systern Jennys fotspår och flyttade till Oslo.

Standard här är att man jobbar nio till fem. Folk sitter inte kvar längre. Jag har flextid, man tar och ger, men några fikaraster har vi inte. Jag kan jobba hemifrån ibland om jag vill och blir något barn sjukt är det normalt inga problem att vara hemma.

Tankarna på att flytta någon annanstans och jobba hade funnits där ett tag, med finansstaden London som ett alternativ. Men så blev det Oslo – och ett språk som skulle visa sig vara både lätt och svårt.

– Det är egentligen lättare att gå över till ett helt annat språk. Norska och svenska ligger så nära varandra att man lätt blandar ihop orden. Jag är nog hyfsat bra på att skriva på norska nu, men samtidigt kan det kännas som att jag inte kan stava på något av språken längre, säger Mats Clarhäll och minns hur han knappt förstod sin första chef, som var från Ålesund och hade en dialekt från Vestlandet.

– Men det var inte svårt att komma hit som svensk och jobba. Förstådd blir du. Men för mig var det lite svårare i början. Då förstod jag väl åttio procent av det folk sa. Men nu är det inga problem. Jag har hållit fast vid svenskan, men folk säger att jag pratar svorsk. Jag har väl bytt ut vissa ord.

Flextid och föräldraledighet i Norge

När börsen stänger i Oslo har börsen i Stockholm öppet ytterligare en timme. Det är en av anledningarna till att många i vissa delar av finansbranschen tenderar att jobba lite längre dagar i Sverige, jämfört med Norge. Kanske har det också med en norsk kultur av korta men effektiva arbetsdagar att göra, även om Mats tror att det är större skillnad om man jämför olika branscher med varandra, än om man jämför de två grannländerna.

– Standard här är att man jobbar nio till fem. Folk sitter inte kvar längre. Jag har flextid, man tar och ger, men några fikaraster har vi inte. Jag kan jobba hemifrån ibland om jag vill och blir något barn sjukt är det normalt inga problem att vara hemma, men jag och min sambo brukar avgöra vem som har lättast att vara hemma just den dagen.

Det finns en särskild så kallad pappadel som är på tio veckor. Den var uppe i fjorton veckor ett tag, men sedan har de minskat den igen. Men jag tog ut pappadelen och mer därtill med första barnet.

Mats och sambon Caroline har turen att ha i princip hela familjen på plats, vilket är ett välkommet stöd i vardagen. Till och med hans föräldrar har skaffat ett deltidsboende i Oslo, så att de numera delar sin tid mellan den norska huvudstaden och huset i Dalarna. Han konstaterar att de har gott om hjälp när det behövs, och om någon av sönerna skulle bli sjuk mer än ett par dagar finns alltid någon som kan rycka in.

Att en man tar föräldraledigt är inte helt ovanligt i Norge, men i finansbranschen är det ändå en del som höjer på ögonbrynen när någon tar ut mer än bara några veckor. 

– Det finns en särskild så kallad pappadel som är på tio veckor. Den var uppe i fjorton veckor ett tag, men sedan har de minskat den igen. Men jag tog ut pappadelen och mer därtill med första barnet. Vi tog ut sextio veckor sammanlagt, och jag hade en tredjedel och min sambo två tredjedelar. Det var inte vanligt i den här branschen och det var en del personer som tittade lite snett på mig, säger Mats Clarhäll. 

Han minns hur han vid ett tillfälle på en tidigare arbetsplats satt i ett kundmöte när en kollega kom lite sent. Han ursäktade sig och sa att han just kommit från sjukhuset. De andra undrade vad som hänt. 

– Då sa han att han hade blivit pappa för ett par timmar sedan. Jag blev helt häpen. Vad gjorde han på mötet? Alla pappor får ju två veckors ledigt direkt när barnet har fötts, men det är inte alla som anser att man ska ta det, säger Mats och fortsätter berätta om hur den här mannen i alla fall gick till chefen och sa att han kanske kunde ta sina två veckor och sedan lägga till ytterligare två veckor eftersom det var mitt i sommaren. Chefen svarade att – det kan du ju göra, men då jobbar du inte kvar här längre. 

Fixa förskola i Oslo

Idag är sönerna tre respektive sex år gamla, och går på förskola – eller barnehage som det heter på norska. Det blev en privat förskola som ligger nära hemmet.

– Vi betalar 5 500 norska kronor för två barn, men det är normal taxa för Oslo kommun. Du tillhör olika upptagningsområden beroende på var du bor. Vi bor precis på en sådan gräns, och den höll på att ändras när vi skulle ha in vår son i barnehagen. Så min sambo knackade på hos den vi ville in på och pratade med dem. Det är så det går till, och man kan bli rekommenderad av andra föräldrar. 

Varje morgon gör Mats eller Caroline i ordning matsäck – matpakke – till eftermiddagsfika på förskolan. Det blir en smörgås, en frukt, kanske en yoghurt. Onsdag är ”turdag”, då de alltid gör någon utflykt, och då är det dubbla matpakker som gäller, eftersom matpakken då även ska räcka till en lunch. De betalar även ett mattillägg som gör att barnen får varm lunch måndag och fredag och ”brödmat”, alltså bröd med pålägg, tisdag och torsdag.

En annan skillnad han upplevt när det gäller förskoleverksamheten i Sverige och Norge är att du får ha ditt första barn på förskola på heltid när barn nummer två kommer. I Sverige hör han hur vänner måste gå ner i förskoletid för det första barnet, men så fungerar det inte på den förskola hans barn går på.

Skolan börjar när barnet är sex år, och i Norge kallar man alltså det första året för första klass, och går sammanlagt tio år i grundskolan. I skolan ska alla barn ha ”matpakke” med sig hemifrån. Det finns skolor som testat att införa lagad skolmat, men det är ovanligt.

På jobbet däremot, har Mats Clarhäll kunnat vänja sig vid att äta varm mat varje dag. Den gamla norska vanan att ta med mackor till jobbet tycks till stor del ha dött ut. 

– På de arbetsplatser jag har haft här i Oslo har vi alltid antingen haft ett storkök, eller en kock som kommer in och lagar mat. Där jag jobbar nu är det en anställd som handlar mat till alla varje dag. Eller så är man ute på lunch med kunder. Jag har aldrig behövt ha matpakke med mig, säger han, och tillägger:

– Men bröd är en väldigt viktig sak i Norge. Man köper färskt bröd varje dag. Svenskt bröd från Pågen och liknande har inte riktigt slagit igenom. Hemma beställer vi genom Brødboksen i en app i mobilen, så levererar de färskt bröd till dörren nästa morgon.

Skillnad i natur och kultur mellan Norge och Sverige

För den som gillar natur och friluftsliv är fördelarna med att bo i Oslo uppenbara. Det är bara att sätta sig på t-banan och åka till Holmenkollen, Frognerseteren, Sognsvann – eller någon annan närliggande port till naturen, och ta del av mängder av skidspår och vandringsleder. 

– Där vi bor har vi bara åtta minuters bilväg till toppen av Wyllerløypa. Det är en av nedfarterna i Oslo Vinterpark, som hade VM i snowboard för några år sedan, och OS-slalomtävlingarna 1952. Den backen är bättre än alla backar du hittar i Sälen. Det är ett ganska stort system, och det här hittar du alltså i en huvudstad, säger Mats Clarhäll. 

Han åker gärna mountainbike på sommaren och skidor på vintern. Dessutom är det nära till fjällen, där släkten har stuga, liksom till sommarhuset på Sørlandet.

Norges dramatiska natur är givetvis ett dragplåster och något som skiljer länderna åt, men visst finns det även skillnader i kulturen i vårt västra grannland, även om vi har mycket gemensamt. 

– Jag har sett mycket de senaste åren och jag tycker att många norska ungdomar är bortskämda. Den generationen som har vuxit upp nu har fått saker serverade på silverfat. Nu generaliserar jag så klart, men svenskar som kommer hit och jobbar vill visa vad de kan. De norska ungdomarna gör inte det. De är för slappa. 

Om han ska jämföra arbetskulturerna i övrigt tror Mats att det är något mer hierarkiskt i Sverige, jämfört med Norge. 

– Jag har aldrig upplevt att jag inte kan gå emot min arbetsgivare och ha andra åsikter. Jag tror att det är mindre konsensuskultur här jämfört med i Sverige. Man går på och tar beslut snabbare. 

Det som kommer upp när norrmän pratar om skillnader med svenskar är det klassiska: fikapauserna. Den andra klassiska åsikten om svenskar är att konsensuskulturen är starkare i Sverige än i Norge. Det ska bildas kommittéer om allt, och alla ska vara med och tycka. Men när svenskar väl bestämt sig, då är det det som gäller. Då är det ett grundligt taget beslut. 

– Här är det lite annorlunda. Det här är en fiskenation. Du tar din båt och åker ut på havet, och antingen kommer du tillbaka som miljardär eller så dör du. Det är liksom de två alternativen som finns för en norrman. Win or lose. De är cowboys.

Mats Clarhälls tips i Oslo

  1. Ta t-banan till Frognerseteren – Gå eller åk skidor (beroende på säsong) ungefär en och en halv mil till Kikutstua (kikutstua.no). Du måste boka innan för att få plats. För 1 290 kronor får du övernattning, trerättersmiddag, frukost och ”nistepakke” att ta med som färdkost nästa dag. Där finns dusch och bastu och det ligger mitt i vildmarken med fin utsikt.
  2. Alpin skidåkning – Åk till Oslo Vinterpark, med den långa backen Wyllerløypa. Den ligger bara 20 minuter från centrala Oslo, och här finns 18 bra backar att välja bland.
  3. Munchmuseet – En stor turistattraktion, men bli medlem om du bor i Oslo. Då kan du följa med på visningar med kuratorer. De är duktiga på att hitta nya vinklingar på Norges största konstnär.

Hur fungerar pensionen i Norge?

– I Norge gick man för bara några år sedan över till ”inskuddsbasert” pension vilket innebär att en arbetsgivare ska sätta in minst två procent av upp till sex grundbelopp (ca 570 000 kr då ett grundbelopp är ca 95 000 kr), till en pensionsförsäkring. Pension har alltid funnits från arbetsgivare, men förut var det något som hette ytelse – som byggde på vad du presterat över ett arbetsliv. Idag kan arbetsgivare bestämma att de sätter in kanske 6 eller 8 procent som avsättning, men bara upp till 12 grundbelopp. Tjänar du mer än så får du ändå inte mer i pension.

Hur fungerar föräldraledigheten i Norge?

– Du kan få hundra procent på en lön på upp till sex grundbelopp, i 49 veckor. Men sedan kan arbetsgivare gå in och betala över 6 grundbelopp, upp till full lön – och det gjorde våra båda arbetsgivare. Tar du 80 procent får du ta ut 59 veckor.

Hur är det att fixa boende i Oslo?

– Första gången jag sökte boende hittade jag lägenhet via finn.no, som är Norges svar på Blocket. Där finns allt! Idag bor vi i ett hus som vi har byggt. Det finns knappt någon allmännytta här, bara till särskilt ekonomiskt utsatta människor. Men det finns en stor marknad för lägenheter att hyra av privatpersoner. Vi hyr själva ut en lägenhet i en del av källaren på vårt hus.

Hur är det att leva i Oslo?

– Det är en bra kombination av att ha naturen runt hörnet, och ändå få stadsliv. Stockholm är en metropol i jämförelse, men jag uppfattar jag Oslo som en mer avslappnad stad jämfört med Stockholm. Att komma till Stockholm från Oslo är som att komma till Paris när man ser hur folk klär sig.