Charlotte Hansson är arkitekt i ett växande Oslo

Relationen till Oslo började med studier på högskolan, sen tog Charlotte Hansson vägen via USA innan hon kom tillbaka till Norges huvudstad. Idag är hon arkitekt på firman A-lab. Här trivs hon med bra arbetsförhållanden och ett spännande jobb.

Högresta och blanka står de och speglar sig i Oslofjorden. Skyskraporna som fått namnet ”Barcode” är en del av Oslos nya, moderna fasad, en del av det nya ”Fjord City”, och en del av arkitektkontoret A-labs arbete. De har ritat tre av höghusen och gjort planen för området tillsammans med MVRDV och Dark.

I A-labs luftiga kontorslokal i andra änden av staden råder ständig aktivitet inför nya högt satta mål världen över. Att det händer mycket i Oslos stadsutveckling gör det till en intressant plats för arkitekter.

– Det vi gör på A-lab baseras mycket på tävlingar som man vunnit, som till exempel Statoils huvudkontor, som var en av de första stora. Kontoret arbetar mycket med urbanism, men senaste åren också med bostäder, säger Charlotte Hansson, som jobbat som arkitekt på A-lab sedan år 2016.

Men det är inte första gången hon bor i Oslo. Redan 2011 kom hon hit som mastersstudent, på utbyte från Chalmers. Den gången blev hon kvar och gjorde praktik på tre olika kontor – bland annat Dark, som ligger i samma byggnad som A-lab. 

Efter ett par år i staden kom en oväntad vändning. Det började med att Charlotte skulle till arkitekturbiennalen i Venedig.

– Jag hade under flera år haft kontakt med Luis, som jag träffat i Oslo när han gjorde en workshop på skolan. Han undervisade sedan ett par år på Harvard GSD och bodde i Boston. Men det visade sig att också han skulle till Biennalen, så vi bestämde oss för att åka dit tillsammans. Efter tre dagar tillsammans i Italien frågade han om jag ville flytta in hos honom i Boston.

Två månader senare, i början av augusti, var väskorna packade och Oslo var ett avslutat kapitel. Trodde Charlotte. Men för Luis öppnades det så småningom upp en ny jobbmöjlighet – på Arkitektur- og Designhøgskolen i Oslo. Två år efter Charlottes flytt från Norge gick flyget tillbaka över atlanten. 

Lönerna här är högre än i Sverige. Jag får ut 50 procent mer här än när jag hade ett jobb på ett arkitektkontor i Sverige. Och visserligen är det dyrt att gå ut på barer, och mat är generellt dyrare. Men jag kan ändå spara mer här.

Boende i Oslo

Nu bor de ihop i en ljus lägenhet i stadsdelen Grünerløkka, där de två arbetsborden står mittemot varandra i vardagsrummet. Här låter de kreativiteten flöda.

– Vi har gjort projekt ihop sedan första dagen i Boston. Vi ställer ut på biennaler, deltar ibland i tävlingar och bygger ett mindre projekt i Colombia. Det är kul, det ger andra möjligheter och vi gillar verkligen att göra saker ihop, säger Charlotte.

Lägenheten hyr de av en privat värd, det är så det ofta går till i Oslo. Några hyresköer är det inte tal om, utan hyresvärden bestämmer vem han eller hon vill hyra ut till av dem som visar intresse. Charlotte har genom åren haft flera olika typer av boenden i Oslo.

– Jag har bott tillsammans med ett par vänner på Majorstuen, bott i studentrum i den ombyggda silon vid Akerselva och hyrt en etta i området Vulkan.

En standard-arbetsdag är sju och en halv timme per dag inklusive en halvtimmes lunchrast. Men då ingår inga fikapauser. Vi jobbar övertid även här, men flexar i så fall ut en annan gång.

Högre löneläge som arkitekt i Norge

Kostnaderna är relativt höga om man vill bo i centrum, menar hon. En etta går på runt 9 000 kronor i månaden, en tvåa på mellan 12 000 och 14 000, och en trea ligger på runt 17 000 kronor.

– Men lönerna här är högre än i Sverige. Jag får ut 50 procent mer här än när jag hade ett jobb på ett arkitektkontor i Sverige. Och visserligen är det dyrt att gå ut på barer, och mat är generellt dyrare. Men jag kan ändå spara mer här, säger Charlotte.

En annan skillnad hon upplever från Sverige är att arbetsdagarna är kortare i Norge.

– Standard är sju och en halv timme per dag inklusive en halvtimmes lunchrast. Men då ingår inga fikapauser. Vi jobbar övertid även här, men flexar i så fall ut en annan gång.

Precis som många andra arbetsplatser serverar A-lab mat till de anställda. Den gamla norska traditionen med ”matpakke” – en matlåda oftast bara bestående av en kall smörgås – tycks vara på utdöende åtminstone i arbetslivet.

För 600 kronor i månaden får Charlotte och hennes kollegor mat varje dag i ”kantinan”.

– Med en halvtimmes lunch hinner man inte gå ut och äta, och att laga mat själv och ta med är dyrare, säger hon.

Charlottes 3 tips i Oslo

  1. Parkerna – Oslo har ett levande parkliv. Några favoriter är Sofienbergparken, St Hanshaugen och inte minst Vigelandsparken med skulpturerna.
  2. Frognerseteren – Om du tar t-banan västerut, hela vägen upp till Frognerseteren, får du en mäktig utsikt över fjorden och staden och man förstår hela stadens geografi. Här startar också många turspår för skidor om vintern.
  3. Cocktailbarer – De senaste tio åren har cocktailkulturen blivit starkare i Oslo. Det började på Grünerløkka med Aku Aku och har koncentrerats mer kring Youngstorget. Några exempel är No 19, Oslo Botaniske och nu senast Andre til Høyre. Till och med på Nationalbiblioteket har de öppnat en cocktailbar.

Inte samma storstadskänsla i Oslo som i Stockholm

Vid första flytten till Oslo var det svårare med språket än vad Charlotte Hansson hade förväntat sig. Det finns trots allt en del skillnader i ord och uttal.

– Första veckorna förstod jag nog bara hälften av vad folk sa, speciellt i miljöer med mycket andra ljud eller i samtal över telefon. Och det är svårt när man inte helt behärskar ett språk. Man krymper sig själv, kan inte skämta om saker för att man inte känner sig säker på språket. Det var särskilt svårt med dialekter jag inte var van vid, som med folk från Stavanger och Bergen, säger hon och skakar lätt på huvudet åt minnet.

Men i Oslo finns många svenskar, och norrmännen är åtminstone väldigt vana att höra svenska, vilket förstås underlättar. På jobbet pratar Charlotte mest svenska, men idag förstår hon norska utan problem – även de dialekter som till en början var svårare att förstå.

Fördelarna med Oslo tycker hon är att det är en liten stad som är lätt att promenera i – men som samtidigt har ett stort kulturutbud.

– Man kan ha ett bra liv här, med bra arbetstider. Socialt är det väldigt okomplicerat och folk är trevliga. Det är inte så mycket prestige i Norge, upplever jag. Det har sina för- och nackdelar. Det är tillgängligt och trevligt, men inte lika elegant som i till exempel i Stockholm. Den storstadskänsla man får där får man aldrig riktigt här.

Är det svårt med boende i Oslo?

– Traditionella hyresrätter finns det inte många av, men det är lätt att få tag på bostad om uthyraren tycker att man verkar pålitlig. Allt finns på Norges motsvarighet till Blocket: Finn. Det är ju väldigt vanligt att unga svenskar bor i kollektiv. Då kostar ett rum mellan 6 000 och 7 000 norska kronor.

Vad har du för förmåner som arkitekt i Norge?

– Företaget subventionerar telefon. Det verkar vara ganska vanligt även hos andra företag.

Hur är det med sparandet till pension i Norge?

–  Pensionen är knuten till kollektivavtalet. Staten har en miniminivå och nivåer över det förhandlar vi om i löneförhandlingarna. Min arbetsgivare ger bra pension.