Jobbet med svensk arbetskultur i Bryssel

I EU:s huvudstad håller juristen Karla Wixe koll på politiken, för svenska löntagares skull. Här har hon lärt känna allt från ett annorlunda skattesystem till det belgiska samhällets syn på föräldraledighet och fika – och vad konsekvensen av en missad vattenräkning blir.

Redan under utbildningstiden hade juristen Karla Wixe fokus på EU- och arbetsrätt. Med den kombinationen låter det som att hon har hamnat helt rätt – som chef på LO, TCO och Sacos gemensamma kontor i Bryssel.

– Vi bevakar sånt som berör och påverkar arbetsmarknaden och socialpolitik. Slår vakt om den svenska kollektivavtalsmodellen och har koll på att EU inte lagstiftar bort den, säger hon när vi träffas i Stockholm. Hon är i stan ett par dagar för möten med centralorganisationerna.

Jobbet i Bryssel har många delar. Allt ifrån att skriva nyhetsbrev och informera förbunden om vad som är på gång, till att ordna studiebesök och jobba med påverkansarbete i Europaparlamentet. Chefsjobbet har hon haft sedan januari 2016, men flytten till Bryssel gick redan hösten 2013, eftersom hennes dåvarande man jobbade där.

Vi följer belgiska kollektivavtal och jag tillhör den belgiska sjukvården. Men vi gör en del anpassningar åt det svenska hållet, till exempel när det gäller semester. Belgisk lag ger fyra veckors betald semester per år, men vi får sex veckor.

Sambeskattning gäller i Belgien – par skattar gemensamt

Arbetsmiljön är förstås tämligen svensk, även om den är förlagd till ett annat land. Det kan till och med bli en och annan fika någon gång, även om det inte alls sker lika ofta som i Sverige. På en vanlig belgisk arbetsplats finns inget utrymme för den typen av umgänge, och arbetsdagarna är inte flexibla på samma sätt som de ofta är i Sverige. 

– Mina belgiska vänner har det mer inrutat på jobbet. Man har inte möjlighet att jobba hemifrån eller flexa på samma sätt som vi ofta har i Sverige. Många kvinnor går ner i arbetstid för att hinna med barnen och många har barnvakter som hjälper till med hämtning från dagis och skola, säger Karla Wixe.

I Belgien finns fortfarande ett sambeskattningssystem som gör att inkomsterna för par som är registrerade som sambos, eller är gifta, slås samman när skatten räknas ut. Det kan göra att det ibland anses olönsamt att den som tjänar mindre i förhållandet överhuvudtaget ska arbeta. För inkomstskatten är hög, cirka 50 procent för högavlönade, vilket gör arbetsgivarna uppfinningsrika.

– Skattetrycket är så pass högt att det ofta kompenseras med till exempel tjänstebil och att man får internetabonnemanget hemma betalt. Det är också väldigt vanligt att få en trettonde månadslön, som bonus i december, säger Karla Wixe.

Den allmänna pensionen är låg, och utöver den kan arbetsgivarna välja att teckna en gruppförsäkring som delvis innefattar pension.

– Men många i Bryssel har en fastighet som investering. När man köper en fastighet måste den betalas av inom tjugo år, och sedan ser man det som en pensionsförsäkring.

Det är lätt att hitta boende i Bryssel. Privatpersoner investerar i lägenheter och hyr sedan ut. Överallt syns skyltar om uthyrning, men det är svårt att få korttidskontrakt.

Gratis skola och förskola men inte skollunch

Bryssel är en multikulturell stad, inte minst när det gäller olika nationaliteter inom EU förstås, och det är lätt att komma in i stadens ”expat community”, där den gemensamma nämnaren är att alla flyttat dit för jobbets skull.

– Det är inte lika lätt att lära känna belgare. Men jag har valt att ha min dotter på en vanlig skola, inte en internationell. Så hon får en vanlig skolgång och belgiska vänner i kvarteret. Det gör att både hon och jag integreras på ett annat sätt.

Dottern går just nu i ”2ème Maternelle”, vilket är som förskola, fast beläget på en skola. Från tre års ålder skrivs barnen in i skolsystemet, med start på förskola. Skolplikt råder från sex års ålder.

– Som förälder får jag inte vara med under en skoldag. De gör väldigt klart att på skolan är det barnens och frökens tid. Jag tycker att det är ganska bra egentligen. Men det är klart, om min dotter hade det tufft i skolan skulle jag nog vilja komma dit.

Skolan och förskolan är gratis, däremot betalar man för ”fritids”, som finns att anävnda om man behöver lämna barnet innan klockan 8.40 eller hämta efter 15.30. När det gäller skolmat finns olika alternativ att välja. 

– Antingen kan jag skicka med mackor, eller så betalar jag för trerätters lunch, eller för bara soppa. Bara soppa är förstås billigare, säger Karla, som själv har valt en trerätters till sin dotter, vilket innebär varm och tillagad mat.

– Hon har vant sig vid kulturen med trerätters nu. Det blir lite komiskt när hon frågar vad det blir till efterrätt när vi är hemma hos någon kompis i Sverige. Men efterrätt behöver egentligen inte vara mer än en frukt. 

Man måste själv välja en sjukförsäkringskassa att ansluta sig till.

Lära känna Bryssel och dess nitton kommuner

Karla Wixe beskriver Bryssel som en lite otillgänglig stad till en början. Det tog ett tag att hitta sina favoritställen och lära känna stan, alla kvarter och marknader som gör den trivsam. Men idag trivs hon. Att Bryssel består av hela 19 kommuner gör det dock lite speciellt att flytta till nya kvarter.

– Varje gång man flyttar måste man omregistrera sig i den nya kommunen. Sedan kommer polisen och knackar på dörren för att se att man verkligen bor där.

En annan skillnad hon märkt av är att toleransen från hyresvärdar och fastighetsägare är betydligt lägre än i Sverige när det gäller missade räkningar. 

– Det skedde ett misstag en gång som gjorde att vattenräkningen inte blev betald. Då stängde de genast av varmvattnet. Jag hade inte ens fått en påminnelse. Och det var inte alls lika lätt att få tillbaka varmvattnet. Det skulle ta dagar. Så jag stod där med ett litet barn och inget varmvatten. Då sa en belgisk väninna till mig att nu måste du skruva på alla känslor. Gråt i telefon, säg att det är livsviktigt. Det funkade.

Hur hanterar Bryssel sjukfrånvaro och försäkringskassa?

– Efter två dagar behöver du läkarintyg för att få ersättning. För anställda betalas de första fyra veckorna av arbetsgivaren. Man måste själv välja en sjukförsäkringskassa att ansluta sig till. De är ganska lika men har lite olika villkor, sedan tar den belgiska försäkringskassan över. . Arbetsgivaren betalar sociala avgifter och du som är anställd betalar för att vara ansluten.

Vad är reglerna för att vabba i Bryssel?

– Man kan inte vabba på samma sätt här som i Sverige. Det är mycket upp till arbetsgivaren, särskilt när det gäller om ersättning ska utgå vid vabb. På min arbetsplats har du rätt att utan löneavdrag vara hemma med sjukt barn under tio dagar på ett år. Det finns också ett kommunalt system som gör att man kan få en nanny som tar hand om barnet när det är sjukt.

Hur ser föräldraledigheten ut i Belgien?

– De flesta pratar om mammaledighet eftersom pappor inte tar ledigt på samma sätt. De flesta mammor tar tre-fyra månader, sedan går de tillbaka till jobbet. Det går att ta ledigt lite längre, men då blir ersättningen lägre.

Vad finns det för möjlighet till förskolor i Bryssel?

– Det finns kommunala förskolor, men eftersom det är så stort tryck och kan vara svårt att få plats finns också många privata, som är dyrare. Det kostar ungefär 500 Euro per månad på privat dagis. Från tre års ålder blir det förskola, som är gratis.

Hur hittar man boende i Bryssel?

– Det är lätt att hitta boende i Bryssel. Privatpersoner investerar i lägenheter och hyr sedan ut. Överallt syns skyltar om uthyrning, men det är svårt att få korttidskontrakt. Köpa är fortfarande billigare i Bryssel än i Stockholm. Men standarden är generellt lägre och vitvaror ingår inte.

Karlas 5 favoriter att besöka i Bryssel

  1. Marknaderna – Det finns en mängd marknader i Bryssel, där allt säljs, varje dag. En favorit är matmarknaden på Place van Meenen, som hålls på måndagskvällar. Då går man dit och tittar runt, köper råvaror, eller tar en matbit och en drink på plats. Det är öppet året runt.
  2. Loppiskvarteren – Runt Place Jeu de Balle finns flera second hand-butiker och på helgerna är det loppis. Här hittar man allt från trasiga cyklar till afrikanska skulpturer. Härligt folkliv och många kaféer.
  3. Parkerna – Jag saknar vatten i Bryssel, men det finns fina parker, bland annat Abbey de la Cambre, som är ett gammalt kloster med en fin och lugn trädgård.
  4. Restaurangerna – Det finns det många av i Bryssel. En jag kan rekommendera för en lite finare måltid är La Canne en Ville (lacanneenville.be).
  5. Ölkulturen – Alla känner till att Belgien har en särskild ölkultur, men vill du testa ett ställe där tiden tycks ha stått still, med träbänkar och farbröder, ska du gå till Café Verschuren vid matmarknaden Parvis de Saint Gilles. Där hittar du klassiskt trapistöl och en mängd olika andra belgiska ölsorter.